Att stärka människor är den moraliska grunden till att satsa på förnybar energi och energieffektiviseringar. När vi kan påverka vår egen situation, och när vi kan hjälpa varandra, stärks vi som människor. Läs hela inlägget->
En ny inramning av energifrågan. Del 2 Rörlighet
3 december 2010 av Rikard
Målet för 17juni är att ändra energidebatten till att handla om frihet och rörlighet istället för auktoritet och kraftfullhet. Det är avgörande för debatten att måla upp bilder av den framtid vi vill leva i där styrkorna med förnybar energi och energieffektiviseringar framhävs. I fem inlägg presenterar vi därför en ny inramning av energifrågan. Del 1 handlar om frihet. Idag är det dags för del 2, rörlighet!
Vi lever i ett rörligt samhälle där människor allt oftare möts på nätet eller på resande fot. Lokala förutsättningar avgör inte längre tillgången till modern kultur eller vilken sorts arbete vi kan utföra.
Gränsen mellan energikonsument och energiproducent är på väg att suddas ut. En värld där kollektivtrafiken, bilen, tåget och flyget använder och genererar el är både möjlig och önskvärd. Till exempel kan tunnelbanan utvecklas så att den kan laddas med el från de bilar som står parkerade vid stationerna.
Ökad rörlighet skapar ett friare samhälle men förutsätter tillgång till energi på andra sätt än i industrisamhället och därför är det viktigt att prata om energi ur ett rörlighetsperspektiv.
Gränsen mellan energikonsument och energiproducent är på väg att suddas ut. En värld där kollektivtrafiken, bilen, tåget och flyget använder och genererar el är både möjlig och önskvärd. Till exempel kan tunnelbanan utvecklas så att den kan laddas med el från de bilar som står parkerade vid stationerna.
Ökad rörlighet skapar ett friare samhälle men förutsätter tillgång till energi på andra sätt än i industrisamhället och därför är det viktigt att prata om energi ur ett rörlighetsperspektiv.
Stel atomenergi
Dagens energidebatt utgår från konservativa värderingar, framförallt om den starka auktoriteten som står stadigt i en farlig värld. “Kraftinramningen” framhäver fördelar med centraliserad kontroll och storskalighet. Vinterns stränga kyla uppmärksammas till exempel ofta som ett argument för kärnenergi.
Men jättar verkar bara stabila tills de behöver agera smidigt och kvickt. Ur ett rörlighetsperspektiv ser stabilitet mer ut som stelhet. Ett helt land som är beroende av ett fåtal tröga jättestationer för sin energiförsörjning fungerar inte i nätverkssamhället.
Men jättar verkar bara stabila tills de behöver agera smidigt och kvickt. Ur ett rörlighetsperspektiv ser stabilitet mer ut som stelhet. Ett helt land som är beroende av ett fåtal tröga jättestationer för sin energiförsörjning fungerar inte i nätverkssamhället.
Ett rörligt språk
Med rörlighet som utgångspunkt kan vi aktivera människors tankar och känslor för förnybara, fria energiformer. Några tips:
- Ta upp frågor som handlar om rörlighet och flexibilitet – kollektivtrafik och transporter, möten mellan människor i arbetet och på fritiden, skräddarsydda system.
- Använd ord som beskriver händelser och miljöer som människor associerar med rörlighet. Några exempel: motionera, jogga, löpa, springa, hoppa, simma, cykla, lyfta, fält, höja, lätta, slätt, åker, äng, gärde, trådlös, bärbar dator, mobiltelefon.
- Utgå ifrån och uttala värderingar som empati, frihet, samarbete och socialt ansvar.
- Undvik kärnindustrins kraftinramning och ord som kärnkraft, generation, stabilitet, storskalighet och kraftfullhet.
Exempel på hur du kan formulera dig om rörlig energi
- “Vi lever i ett samhälle som förändras snabbt och våra energilösningar måste utgå ifrån det”
- “…idag vi har kontoret med oss och kan jobba på tåget, hos kunden eller på ett fik men energin skapas fortfarande 50 mil bort i en stel jätteanläggning. Vi tänker utveckla förnybar teknik som producerar energin där den behövs”
- “i det rörliga samhället anpassar vi energiproduktionen snabbare till lokala förutsättningar vilket ger människor ökad frihet att bestämma själva över sina liv”
- “behovet av el och värme finns i ökad utsträckning när vi förflyttar oss”
- “På samma sätt som att bärbara datorer ersätter stationära kommer energiproduktion ske där energin behövs, inte där det är billigast för kärnjättarna att driva verksamhet”
- ”satsa på utveckling av förnybara verktyg som bidrar till ett mer rörligt samhälle”
Varför skulle det här lyckas bättre än det vi prövat förut?
21 november 2010 av Rikard
När jag skriver om energi som frihetsfråga och exemplifierar med ett par fraser så kan man fråga sig “jaha några nya klatschiga formuleringar, trevligt men…varför skulle detta fungera bättre än tidigare försök?”
Det finns ett svar. Det handlar om en förändring i vår syn på tänkande, grundat i neurovetenskap, lingvistik och psykologi, som har trätt fram de senaste decennierna.
Man kan säga att 1700-talets upplysning formulerade ett svar som har legat till grund för vår syn på tänkande fram tills nu. Upplysningen hävdar att
- människans tänkande och känslor är två separata ting
- tänkande sker medvetet och bokstavligt
- tänkande sker frikopplat från våra fysiska kroppar
- om vi förklarar logiken i en tanke tillräckligt väl så ändrar sig budskapets mottagare till slut
Alla dessa påståenden är fel!
Jag tänker inte berätta varför! Svaret är långt och komplext och väldigt intressant men det här är webben så jag hänvisar till en smartare snubbe. Läs boken The Political Mind av George Lakoff.
Om du skiter i orsakerna och istället vill veta hur vi kan använda kunskaperna så kan du börja här:
I företagsvärlden har man framgångsrikt använt pr för att hantera människors tänkande och det är därifrån de konservativa har lärt sig hur man förmedlar ett budskap. Industrin förstår dock inte grunden till sin egen framgång.
På grund av att vi tror på empati och frihet så fungerar dessa värderingar väldigt bra när vi diskuterar energifrågor, det är effektivt att tala om energi i samband med frihet och empati. Det framhäver på en gång den förnybara energins starkaste sidor och atomenergins svagaste sidor och det skapar en tydlig kontrast. Frihet är emotionellt, vårt undermedvetna och våra kroppar är väl bekanta med frihet (och frånvaron av frihet) och det är en moral som har starkt folkligt stöd.
Avslutningsvis, läs Lena Anderssons fantastiska artikel om socialdemokraternas behov av en berättare om du inte redan gjort det. Jag skulle vilja tillägga att de nog har behov av många berättare, gärna en hel folkrörelse;-)
Tags:frihet·lakoff·tänkande·upplysningen
Ett friare liv
30 augusti 2010 av Rikard
Förnybar energi stärker och skyddar människor. Våra möjligheter att bestämma över våra liv ökar och vår samarbetsförmåga lyfts, det hjälper oss att agera empatiskt och ansvarsfullt.
Den 17 juni röstade riksdagen om Sveriges energiförsörjning och med två rösters övervikt förlängdes tidsfristen för kärnkraften. Beslutet innebär fortsatta subventioner till kärnkraftsindustrin. Nya, osäkra och stora reaktorer står i vägen för förnybar energi och energieffektivisering.
Veckorna innan riksdagsbeslutet fylldes ledamöternas brevlådor med uppmaningar att rösta nej! 789 röster t tog sig in i Helgeandsholmens korridor. Ett stort tack till alla som deltog i uppropet!
Som utlovat följer vi nu upp och ber dig delta i vår fortsatta strävan för ett friare samhälle där vi bryr oss om varandra!
Sverige lyfter när många rör sig i riktning mot det förnybara. Varje röst är avgörande för att skapa ett nytt samtal i Sverige; varje gång någon av oss deltar i ett samtal, skriver i tidningar eller diskuterar i radio så förändras opinionen och med den grunden för ett omtänksamt samhälle.
Många har redan hört av sig till oss och vill direkt arbeta vidare. Självklart ställer vi upp! Vi hoppas att du också vill engagera dig för en av våra största framtidsfrågor och en spännande utmaning.
Soliga hälsningar!
Tags:
Vi bryr oss om varandra
6 juni 2010 av Rikard
När en människa dör i flodvågor i New Orleans eller Thailand så berör det oss, vi känner med dem och sörjer. När vi agerar så att våra barn får det bättre så mår vi bra. Vi känner empati, den moraliska grunden till det moderna samhället.
17 juni röstar Riksdagen om en massiv expansion av kärnkraften i Sverige.
Vi står på randen till ett nytt, stort svenskt kärnkraftsprogram. Det är faktiskt vad det handlar om, även om debatten är tämligen tyst och inriktad på så mycket annat.
Sverige har redan mest kärnkraft per invånare i världen och vi kan få ytterligare 50% med alliansförslaget. Sverige blir ett högkvarter för kärnkraften i världen, långt ifrån det goda föredöme vi kan och borde vara. Samtidigt ser vi redan idag framför oss ett stort elöverskott.
Förutom alla risker kring ekonomi, miljö och säkerhet kan denna jättesatsning på svensk kärnkraft i praktiken innebära att energieffektivisering och utbyggnad av förnybara energikällor får stryka på foten. Såklart kommer kraftbolagen fokusera och investera där det är billigast. Inga garantier finns för att investeringar i hållbar och förnybar energiproduktion blir finansierad och genomförd.
Alliansens löften inför omröstningen 17 juni signalerar en falsk försiktighet. I sak innebär förslaget den största framgången någonsin för kärnkraftsindustrin och en enorm förlust för satsningarna på förnybar energi.
Nu diskuteras när beslutet ska träda i kraft, vilket kan förvilla och ge intryck att avgörande beslut fattas efter valet. Det avgörande beslutet fattas den 17 juni! Det är då vägen läggs – en massiv expansion av kärnkraften eller att öppna för och satsa på energieffektivisering och förnybart.
Sällan har mänskligheten så stora möjligheter att välja avgörande väg för vilket samhälle vi vill leva i. Både för oss själva och framförallt för alla efter oss. Många av de beslut vi tar kan vara stora och viktiga men ofta är de reversibla, går att ändra på för kommande regeringar och generationer. Så är det inte med kärnkraften, vi beslutar för 1,000-tals generationer efter oss.
Ett ja den 17 juni ökar hushållens beroende av kraftjättarnas elnät.
Ett ja den 17 juni medför tonvis med kärnavfall som ger våra barn en mycket tung börda att bära. Det finns inget säkert slutförvar!
Ett ja den 17 juni sänder signaler till övriga världen att göra likadant, storsatsa på kärnkraften.
Ett ja den 17 juni uppmanar våra barn att bara tänka på sig själva i alla lägen och att låta någon annan sopa upp.
Alliansförslaget framställs som den enda vägen men ett nej den 17 juni öppnar för större satsningar på energieffektivisering och förnybar energiproduktion. För välfärd, miljö, säkerhet och samhällsekonomi är det bäst för Sverige att helt fokusera på effektivisering och förnybart och successivt fasa ut befintlig kärnkraft!
Det är nu vi måste agera! Det är nu vi tar ansvar för varandra. Kontakta Sveriges 349 riksdagsledamöter och uppmana dem att rösta nej den 17 juni!
Stockholm 6 juni 2010
Joachim Elevant, joachim.elevant@hotmail.com
Anders Forsbom, anders.forsbom@comhem.se
Rikard Linde, rikard@gmail.com
Ulf Ström, ulf.strom@hotmail.com
Tags:
